Faster, Harder...

Förra våren satsade jag på att bli snabbare, framförallt när det gällde 10k och halvmaran skulle de personliga rekorden ryka all världens väg. I år är det maraton som gäller med ett rejält långpass i veckan för att härda kroppen. Det program jag följer innehåller ändå ganska mycket av fartträning så jag börjar fundera på om inte jag skulle kunna putsa förra årets 10 k rekord ändå. Huvudsaken är ändå att bli lite stryktåligare så att sista 12 på maran inte blir ett intern haveri, andra pers är bara en bonus.


Nästa helg är det premiär med 8 kilometer terräng i Helsingborg, putsar jag förra årets notering där (30:53) så ser det bra ut. Ikväll: 8 km snabbdistans (3:59), ska bli gott att köra lite.

Chips och Långpass

Jag har alltid varit lite svag för chips men har problemet att jag inte tycker det finns några riktigt goda nuförtiden. När jag var yngre var jag väldigt förtjust i Estrellas Sourcream and Onion, den sjukt goda Franska örter och Pringles i alla dess former. Numera blir det mest Estrellas Solchips och OLWs motsvarighet (som ligger en bit efter smakmässigt). Det blir mest Havssalt och gräddfil eller rena lättsaltade chips.

Hungrig på nya goda smaker bestämde mig för att prova ICAs egna chips häromdagen men förväntningarna var inte speciellt stora efter den förra nitlotten med OLWs ugnsbakade chips (bara namnet borde ju vara en ledtråd i och för sig). Här var dock ICAs chips var en positiv överraskning. Även om den något svåra smaken ”Lagrad Cheddar” kan bli lite långrandig så var chipsen mycket lovande. Väldigt knapriga och med bra avvägd smak. Ett annat plus är att påsen endast är på 150g vilket passar mig finemang. Jag ser fram emot att testa de andra smakerna i serien.

Efter en vecka där kroppen inte velat vara med o leka var det gött att kunna riva iväg på en 28 kilometersrunda i 4:40 –tempo. Denna veckan ska förhoppningsvis innehålla 3 hårda pass med en 32 kilometersrunda i helgen som grädde på moset

Sunkigt Värre

Sedan i tisdags har inte kroppen velat vara med alls. Kände mig allmänt illamående och öm i alla muskler. Efter dryga nio timmars sömn i tisdags och dryga åtta i natt börjar det ordna upp sig något. Jag tar tillfället i akt och låter kroppen hämta sig från några veckors fin träning med monsterpasset i söndags som höjdpunkt. Förhoppningsvis blir det comeback på lördag morgon med ett nytt långpass.

Jag väntar med spänning på en leverans från andra sidan Atlanten. Äntligen har jag tagit mig i örat och beställt en av mina favoritserier genom alla tider : ”Freaks and Geeks” på DVD. Jag höll länge pilen över den speciella super duper utgåvan ”Year Book” edition , som är designad som en …just det …”year book” . Dock sansade jag mig och beställde den vanliga utgåvan som bara den lär vara riktigt bra. Jag hoppas verkligen att serien klarat tidens tand men har stora förväntningar att den gjort det.

Vårens Mål Nr 1

Vårens stora mål är Köpenhamns maraton. Sedan nästan fem veckor försöker jag följa ett 20-veckors program med tre pass i veckan som är ganska hårt med mina mått mätt. Det primära målet är att slå mitt marapers som ligger på drygt 3:23 men egentligen vill jag komma ner under 3:10 vilket borde kunna funka om jag får vara frisk och skadefri. Nu vet jag att det är väldigt lätt att trolla med siffrorna när man sitter och myser inomhus framför datorn och lite svårare att genomföra det med känslan efter en sådär 38 kilometer när organen börjar signalera ”timeout”, saltet ramlar ner framför ögonen när man torkar sig i pannan samtidigt som benens muskler inte längre svarar på tilltal.

Gårdagens långpass på 32 kilometer gick relativt bra. Jag har inte sprungit så långt på ett par år så det känns rätt gött att kunna hålla det planerade 4:49 –tempot genom hela passet. Nu kan det bara sluta blåsa dessa kalla vindar också så blir jag ännu mer nöjd. Börjar tröttna på vintertightsen nu.

Pumping Iron

Under vintern brukar jag försöka masa mig ner till gymmet för att pumpa lite järn. Det är viktigt för koordination och bålstabiblablablayadayada… Ok, orsaken är egentligen att jag skulle vilja beefa upp mig liiite i år eftersom det var nästan tio år sedan jag styrketränade ordentligt och det har satt sina spår, sen kör jag lite extra magträning också eftersom jag hört att det ska kunna gynna löpningen. Annars blir det mest bänkpress och bicepscurl som på den gamla goda tiden.

Ikväll blir det 3*1600 m intervaller. Ett riktigt jobbigt pass där jag vet att mycket av den aktiva tiden kommer gå åt att mentalförhandla med mig själv om att ”Bara köra två reps idag” eller ”Det gör inget att man springer liite långsammare”. Som tur är brukar de förslagen avslås.

Deliverance

Jag hade inte tänkt skriva långa tråkiga referat om mina träningspass här...det höll ju i en vecka ungefär...

Efter 14 kilometer motvind känns det lite småsegt i benen, vägen har bestämt sig för att bli elakt kuperad men snart bör det vara medvind. Plötsligt kommer en svart hund ilsket galopperande, det ser inte ut som om den vill leka. När den hinner upp mig bestämmer jag mig för att stanna. Den nosar hetsigt på mig men bestämmer sig sedan för att springa in på sin tomt igen. Det känns som ett omen, jag är inte välkommen på denna sidan sjön. Surmulet fortsätter jag min tur.

Backarna fortsätter komma, det börjar bränna i bakre låret vilket är lite störigt. Ett par kilometer senare ser jag en skugga komma löpande över ett fält med öronen fladdrande i vinden. En schäfer…skithund, jag tänker att det är tur att det är staket runt hagen i alla fall. Tyvärr är staketet sådant att en häst med enkelhet skulle kunna dansa limbo mellan brädorna. Schäfern hoppar förstås smidigt genom staketet och rusar fram emot mig. Bäst att stanna igen. Schäfern stannar till en sekund, hugger mig i benet och sticker sedan iväg över fältet igen.

Svordomar och ett och annat könsord haglar efter hunden när den försvinner i fjärran. Skitsur fortsätter jag löpturen. Ont som fan i benet och en mil kvar att springa. Plötsligt inser jag att vägen tagit slut och jag befinner mig på någon slags husvagnscamping. Jag ser inga människor men den amerikanska söderns flagga vajar utanför ett par av husvagnarna. ”Vad fan är nu detta??” Jag plockar upp google maps och ser att närmsta linjen tillbaka till vägen går igenom ett skogsparti, bäst att ge sig av innan jag blir upptäckt och grillad på spett. Inte så jättesmart men efter träsklöpning och klättring kommer jag äntligen tillbaka till vägen och efter ett par kilometer kan jag blicka ut över den sida där jag hör hemma.


29 kilometer blev det tillslut och förutom ett litet bitmärke på låret klarade jag mig helskinnad. Om jag inte haft mina tights som är gjorda av mithril hade det nog gått värre. Tror inte jag upprepar rundan med shorts…

Våren är här – Laddar för långpass

Idag har det varit riktigt varmt, vi snackar säkert åtta grader kryddat med lite sol. Gårdagskvällen bjöd på ett gott snabbdistanspass med 6 aggressiva kilometer strax under 4-gränsen. Jag hoppas på sol, mojnande vind och värme imorgon bitti då jag siktar på ett långpass med den respektabla längden 27 kilometer i 4.40 -tempo.

Eftersom det är tokinne med kostråd kommer här den perfekta frukosten inför ett morgonlångpass. Det är inte tuffare att springa med så lite mat i magen som möjligt för att kroppen ska “bränna fett istället för kolhydrater” och allt annat trams man läser om nuförtiden.



1 skål turkisk yoghurt med cashewnötter, hallon, blåbär och honung

1 Nybakad macka med mycket smör och honung

1 eller 2 dubbla espresso

1 fett glas apelsinjuice (gärna Tropicana för den är godast)