Luuuugnt och Skönt

Visst har vi alla sett dem? Inte bara på bilder i tidningar utan i skogen och på gatorna, människor som är ute och springer och det ser ut som om det är det skönaste i hela världen. Gärna mot en bakgrund av en sjö i fint väder glider de fram med tillsynes snustorra löparkläder som fladdrar i vinden som i en reklam för mjukmedel.

Det är lätt att vilseledas att tro att alla som håller på med löpning känner sig sådär superglada och fjäderlätta varje gång de skuttar ut på ett pass. Ganska ofta snörar jag på mig skorna och släpar mig ut på en runda, det känns tungt och klumpigt där jag stapplar fram. En liten stickande känsla smyger sig in från sidan av magen och knäna känns allt annat än fjäderlätta och det syns obarmhärtigt på min skugga att jag inte är någon Haili Gebresalassi.

Sen ibland känns det så där fantastiskt. I helgen körde jag två pass där jag la mig på avsiktligt låg puls för att få till lite njutning (9 respektive 16 kilometer). Det är när jag ligger och tuffar en bra bit under maxfart som jag kan njuta av omgivningarna och musiken jag lyssnar på samt känslan av att kunna springa ganska långt utan att känna av det något speciellt. Hjärtat pumpar på och sätter fart på tankeverksamheten.

mmmm....

Så även om hårda intervallpass pumpar adrenalin och ger kickar på sitt sätt så rekommenderar jag varmt att köra lågpulspass ibland. En förutsättning är att man varit igång ett tag med sin löpning så att det finns olika intensitetsnivåer att plocka från men det är en av sakerna att se fram emot för nyfrälsta i löparspåren.

Upp på Cykeln

I höstas tröttnade jag på att bara ha min sunkiga brukscykel att använda när slitna ben tvingade mig att vila från löpningen. Jag köpte efter en del research en enigt sägnen bra, snygg, Italiensk landsvägsräcer i instegsklassen från Wiggle till ett riktigt trevligt pris. Jag hann med ett par testrundor i höstas och nu har den plockats fram och jag hoppas komma ut en gång i veckan under sommaren om vädret är fint. Jag börjar vänja mig vid monstret nu efter att det kändes riktigt ovant första gången.

Hatten av för tre kompisar som körde Vättern i helgen (Mattias, Christian och Erik). Tre av dem trampade runt under 9:30, en av dem t om under 9…. jag har en bit kvar till de hastigheterna även på korta sträckor. Grymt!

Det blir en hel del fotboll på TV nu men....

Terminator: The Sarah Connor chronicles måste vara en av de mest underskattade serierna genom alla tider.  Gillar man Terminatorfilmerna (som jag givetvis gör) så är serien ett måste. Serien har ganska mycket känsla från den första filmen och framförallt musiken bidrar till den rätta känslan. Den slår den tredje filmen på fingrarna (den fjärde filmens datoranimeringsorgie ska jag inte ens nämna…).

Cromartie

Det finns en del cheesiness i serien, framförallt när det gäller "den snälle (?) " Terminatorn Cameron men det finns det ju i T2 också (”I know now why you cry, but it is something I can never do.” (säges med österrikisk brytning )). Serien innehåller även lite nya ideer om hur mördarrobotarna agerar men jag sväljer det trots att jag i vissa fall först blir lite skeptisk när de bryter mönstret som Arnie satte i ”ettan” och Robert Patrick satte i T2. Det är ju ingen Game of Thrones men helt klart sevärd,  Garret Dillahunt är grym som Terminatorn Cromartie OCH Brian Austin Green är med som luttrad kommandosoldat.

Rise of the Machine

Äntligen är vårens förkylning nr 2 ett ont minne blott. Har nu nästan två veckor med fin träning bakom mig och det börjar kännas som om kroppen är på väg tillbaka. Nu siktar jag närmst mot Hörby marknadslopp i början av juli som brukar vara en riktigt trevlig tillställning och jag hoppas kunna göra ett bra lopp där med lite smartare löpning jämfört med vårens tjurrusningar. Idag blev det riktigt fina 13 km kuperad löpning i ett tempo mittemellan lugnt och ”ganska hårt”.

Höstens Lidingölopp blir med största sannolikhet inställt så i oktober blir det istället Amsterdam Marathon med siktet inställt på sub 3:10.  Förhoppningsvis blir vi ett litet gäng som ska dit, och springa så det ska bli riktigt kul,

Nu väntar härlig sommarträning. Jag ska köra liknande pass som under våren men mycket mer skogslöpning istället för att nöta asfalt. Även långpassen kommer jag ofta köra i min kuperade slinga i skogen då jag tror det är nyttigt och en mer allsidig löpträning. Dessutom har jag under våren saknat att kunna trycka på i uppförsbackarna, en känsla jag inte alls gillat.

Freeflowloppet, en orgie i trötthet

Efter Helsingborgs terränglopp i mars kände jag mig i helt galen bra form trots att jag missat en veckas träning precis innan. Efter det har jag missat totalt 6 veckor pga en massa förkylningar vilket förstås är förkastligt mycket på drygt två månader.

Trots detta hade jag någon slags illusion om att jag skulle kunna köra det nya hässleholmsloppet Freeflowloppet i samma tempo som i Helsingborg. Illusionen varade i ca 2.5 km i den mycket kuperade banan som dessutom är min träningsslinga. Då låg jag på tredje plats och försökte hänga en kille som jag var övertygad om att jag skulle kunna springa ifrån när han tröttnade i en backe.

Nu blev jag istället skoningslöst upphunnen av bakomvarande klunga, grillad på max värme i tre kilometer och sedan utspottad och lämnad till mitt öde för att gneta mig i mål i ett tempo som jag ska kunna hålla i minst tre mil.

Förutom blodsmaken var loppet var hur trevligt som helst och jag hoppas få revansch nästa år.

Nu gäller det att komma igång med träningen igen. En dryg månad kvar till Hörby Marknadslopp som är en viktig deltävling i UV GP  där jag inte får tappa mer mark till Emma.

Rast, Vila på stället

Först undviker jag i princip svåra förkylningar i nästan två år, sen kommer två onda psykoförkylningar inom loppet av två månader. Det är vid tillfällen som dessa jag verkligen uppskattar att jag för det mesta mår prima.

Vårens stora mål Köpenhamn Maraton kunde jag glömma och tur var väl det eftersom jag sedan i måndags varit riktigt sliten med väsande hosta och allmänt töcken som mitt signum. Detta är andra gången jag missat ett stort lopp och andra gången det är just Köpenhamn som får stryka med, nästa år kanske….får trösta mig att jag i alla fall har en kropp som skulle kunna springa ett maraton, ok, kanske inte just denna vecka men nästa.

Nu får vi se vad nästa mål blir men förhoppningsvis kan kroppen läka ihop lite under frånvaron så att jag kan starta lite mjukt och få en riktigt fin sommarträning.

Maratonförbannelsen

Krabaten nedan har bosatt sig i min hals sedan i onsdags. Jag har ständig kontakt med mitt immunförsvar som påpekar att ordinarie personal är på semester och att det är helg. Vikarierna där tycker även att jag är oförskämd när jag anser att krabaten kan attackeras medan jag sover och hänsvisar till ordinarie öppettider.

Mr Rhinovirus

Vi får se hur det blir med starten på söndag, jag har inte gett upp hoppet än. Har sett fram emot detta sedan i höstas....

Den där pinnen ser ut som en ooooorrm

Då var vi inne i maratonveckan. Är hemma med galet hostande barn så jag bara väntar på att de onda virusen ska infiltrera min kropp lagom till på söndag. Hoppas verkligen att immunförsvaret är på topp.


Körde ett oväntat hårt terrängpass på 15 km igår. Det är verkligen helt sjukt kul att springa på skogsslingor istället för att bara nöta asfalt, speciellt när vädret visar sig från sin bästa sida. Det var en hel del tipspromenadflanerare ute på delar av slingan igår också. Förvånande att pensionärsgäng som går i motsatt riktning, tre i bredd, verkar ta illa vid sig när de motvilligt måste lämna 75 cm på ena sidan så att man kan springa förbi. Måste finnas något roligare än att gå och sura i skogen en solig söndag.

Min ormradar var på idag. Jag inser att jag inte är någon T-800 eftersom jag trots hög uppmärksamhet nästan sprang på en stackars gräsand. Vid ett senare tillfälle tänkte ”Det gäller att hålla uppmärksamheten på topp, den där pinnen ser t ex ut som en oooooorr…” innan jag i luften ändrade fotens nedsättning till att precis missa denna stackars lilla kopparödla…

Inte Anaconda precis

På varv nummer två hade den ringlat iväg till en tryggare plats.