Ett Långpass

"32 kilometer – kändes bra, lite trött på slutet.” Standardrapport efter ett långpass. Under lördagens långpass försökte jag göra mentala noteringar om hur det egentligen gick till. Man är ju trots allt ute i två och en halv timme.

Påfyllning: För att inte bli ett vrak resten av dagen har jag funnit att det är bäst att ha med sig lite proviant på pass över halvmaradistansen. Cashewnötter och russin funkar kanon.

0-5 km Kändes lite stelt och stabbigt. Irriterade mig lite på att jag inte kunde hålla det utsatta 4:40 tempot utan att det kändes lite obekvämt (varför det nu inte skulle göra det).

5-10 km Nu började det rulla på lite bättre. Passerade milen utan att känna mig påverkad på något sätt.

10-16 km Jag var lite smådeppig vid 12 km när jag vände efter att ha sprungit en bit på en tråkig asfaltsträcka. Vid 13 km började jag få en förnimmelse om att det kändes lite i vaden. Vid 16 km var det kort paus för nötter och russin.


16-21 km Väldigt få minnen från denna sträcka. Hade en hel del idéer om coola grejer man kan göra under årets UV Grand Prix. Kommer inte ihåg vad bara…. Strax innan halvmaran passerade jag dagens urtidskor som stod och lade upp en plan om hur de skulle kunna attackera.


21-26 km Halvmaran gick på lite drygt 1:37 och det kändes hur bra som helst. Sträckan därifrån fram till 26 tänkte jag på denna film som jag såg i veckan

Man on A Mission

Det finns nog ett stort utrymme för förbättring även hos denna gamla get. Lite skillnad på tid och själ som dessa killar och tjejer lägger ned på löpning jämfört med oss västerländska hobbylöpare som masar oss ut tre gånger i veckan och sedan lägger lika mycket tid på att hänga på funbeat och diskutera det.


26-32 km Hemåt. Sista sex kilometrarna har jag sprungit gång på gång på gång denna vinter. Bland annat ska världens längsta raksträcka avverkas. Kändes en del i vänster knä och bakre lårmuskel och lite allmänt i hela kroppen. Även vaderna smärtade något nu men inget utöver det normala.

Jag försökte känna efter med 2 kilometer kvar och kände att jag nog skulle kunna fortsätta en mil till men då hade nog haveriet kommit som ett brev på posten efteråt. Snart har jag avverkat halva träningsprogrammet inför Köpenhamn maraton. Förhoppningsvis kan jag utvecklas rejält på långpassen även de sista åtta veckorna så kan det bli riktigt kul den 20:e Maj!
Påfyllning efteråt…Kanske inte helt enligt boken men jag får en enorm craving efter Coca Cola efter långpass. Det är en fysisk åtrå.